Omtankesmuseet

Omtankesmuseet är ett museum med många rum runt om i världen. Som i alla museum är några av rummen mer permanenta än andra. Nya rum öppnas, befintliga rum är upptagna eller ändrar funktion, andra rum överges och stängs.  

Det finns rum för läsning. Det finns rum för dans. Det finns rum för att snickra, odla grönsaker, för att utöva vetenskap. Vissa rum är ”vadsomhelstrum”.

Vem som helst kan öppna ett rum i museet. Allt du behöver göra är att föreslå vilken typ av rum du vill öppna. Vem som helst kan använda ett rum i museet. Allt du behöver göra är tala om för oss vad du vill göra där.

Huvudsyftet med Omtankesmuseet är att skapa och upprätthålla sociala relationer. Relationer kan ibland omfatta föremål, men vi varken katalogiserar eller arkiverar konstverk. Det finns inga vakter på Omtankesmuseet.

Du behöver inte vara konstnär för att tillbringa tid på museet. Att vara på museet kostar inga pengar. Museet är öppet för alla som vill göra vår kollektiva frihet starkare genom omtanke och omsorg om relationer: omsorg om människor och djur, om materiella saker och om miljön.

Rummen på Omtankesmuseet tas om hand av sina användare. De görs hela tiden om; det finns ingen permanent utställning eller permanenta invånare.  Omtankesmuseet stimulerar utveckling av reproducerbara kollektiva handlingssätt som kan brygga över till andra rum eller till världen utanför. Omtankesmuseet slutar inte vid dess väggar.

Liksom Alexander Bogdanovs Proletkult vill Omtankesmuseet ompröva vad det betyder att vara ett museum eller en konstnär och skapa utrymmen för frihet och omsorg snarare än att skapa monument. I Omtankesmuseet är det inte konsten som är höjdpunkten på symboliken, inte heller produktionen av verk som inte får beröras. Här är konsten ett sätt att bygga bättre världar. Alla förtjänar samma omtanke och uppmärksamhet som vi vanligtvis riktar mot monument och mästerverk, och alla borde få det i all evighet.

Översättning till svenska: Sofia, Brian, Zala, Petrus